Ordet demokrati kommer egentligen från grekiskan och betyder folkvälde eller folkstyre. Det var nämligen i Grekland som man en gång började med att folket skulle få vara med att bestämma. Detta får du läsa mer om senare. Sverige har demokrati. Redan i den första lagen i den svenska lagboken (RF 1:1) står det ”All offentlig makt utgår från folket”.
Demokrati handlar egentligen om två saker. Den första är hur man ska bestämma saker. I en demokrati får alla vara med att bestämma. Det ska alltid bli som majoriteten vill. Den andra är hur man ska se på människan. I en demokrati är alla människor lika värda. Ingen får behandlas sämre än någon annan. Alla ska ha samma möjligheter att få jobb, sjukvård med mera.
För att ett land ska kunna kallas för en demokrati ska det ha följande saker:
Rösträtt – Alla vuxna får rösta (allmän rösträtt) och alla har en röst var (lika rösträtt).
Val – Man får rösta på vad man vill ( fria val) och ingen får veta vad du röstar på (hemliga val). Det måste också finnas flera partier eller alternativ att rösta på och detta ska göras regelbundet. Det är för att man ska kunna avsätta personer man en gång röstat på om dom missköter sig. Vem som helst får starta ett parti.
Majoritetsprincipen – Det förslag som majoriteten tycker, dvs det förslag som de flesta tycker vinner.
Friheter – För att alla ska kunna bestämma sig för vad de ska tycka och rösta på så är det viktigt att man får höra många olika åsikter. Det finns därför tros-, åsikts-, yttrande-, mötes-, och pressfrihet i en demokrati. Du får alltså tro, tycka, säga och tänka vad du vill.
Rättsäkerhet – Alla människor ska vara lika inför lagen. Detta innebär att lagen gäller alla exakt lika mycket. Ingen får heller dömas utan att få en rättegång och en advokat som hjälper. Man ska alltså inte bli dömd för någonting utan att man har gjort ett brott.
Det finns två olika sätt att fatt beslut demokratiskt så att alla får vara med att bestämma. Ibland kan man helt enkelt bara fråga vad folk tycker och räkna vilka som tycker vad. Ibland är man så många människor i en grupp att det kan vara svårt att fråga alla vad de tycker. Några måste helt enkelt fatta ett beslut åt hela gruppen.
Indirekt demokrati är när människor röstar fram en grupp människor som ska bestämma åt dom. Så är det ofta i ett land där man inte kan fråga alla vad de tycker hela tiden. Exempel på indirekt demokrati är Sveriges riksdag eller ett elevråd på en skola. Detta är ofta ett bättre system, i alla fall i småärenden.
Direkt demokrati är när alla är med och bestämmer. Direkt demokrati är det när man har en folkomröstning eller ett klassråd. Nästan alla beslut som fattas när man är en mindre grupp är direkt demokrati. Att ha en folkomröstning är dyrt och tar tid, men man får en väldigt bra bild av vad folket verkligen tycker. Sverige har haft sex folkomröstningar. I landet Schweiz har man ofta handuppräckning på torget när man fattar en mängd olika beslut. Där är det alltså direkt demokrati.
Demokratins problem
Demokratins största problem är människan själv. I en demokrati finns en massa rättigheter och friheter. Men med dessa rättigheter följer det skyldigheter. Det gäller att inte utnyttja eller missbruka de rättigheter man har. Om demokratin ska lyckas i Sverige eller i din klass hänger mycket på dig. Några av demokratins största problem är dessa:
Okunniga människor – Alla vet tyvärr inte tillräckligt mycket för att kunna fatta ett bra beslut. Ska ett land behöva lida för att många människor som inte har satt sig in i politik fattar dåliga och chansartade beslut. I en demokrati kan det alltså fattas dumma beslut.
Omyndiga människor – Alla får faktiskt inte rösta. Ofta har man en åldersgräns för att styra detta. Men vissa kan ju vara mogna vid en tidigare ålder och vissa människor blir aldrig mogen uppgiften. I en demokrati är det svårt att bara få mogna människor att rösta.
Förändringsobenägna människor – Människan har en tendens att alltid tycka att det som man är van är bäst. Man vill ha det som man alltid haft det. Ibland sätter det stopp för snabba politiska förslag och förändringar som ibland kan vara bra för ett land. Demokrati kan ta alldeles för lång tid.
Egoistiska människor – Många gånger tänker människor på sitt eget bästa före gruppens eller landets bästa. Ju större gruppen är desto tydligare syns detta. I en liten grupp ser man oftare gruppens bästa än vad man gör när det gäller ett helt land eller när det gäller frågor i t ex EU där det gäller hela Europa. I stora demokratier tänker folk mindre på varandra och mer på sig själv.
Antidemokratiska människor – Vissa människor ställer inte upp på de demokratiska tankarna. De bryr sig inte om vad majoriteten har bestämt och gör kanske som de själva vill ändå. Dessutom finns det de som kränker och hotar vissa människor och som tycker att vissa folkslag är mindre värda än sig själv. I en demokrati måste alla ställa upp på samma värderingar.
Passiva människor – Alla går inte och röstar. När ett land har haft demokrati ett tag brukar färre och färre rösta. Detta gör att extrema röster hörs mer och mer och blir en allt större andel av rösterna eftersom de extrema oftare går och röstar. Genom att alla röstar håller man de extrema krafterna i ett land borta. Någon har sagt att de farliga inte är de extrema utan de passiva. Demokrati kan bli självklart och man bryr sig inte.
I en demokrati krävs att du ställer upp och gör din röst hörd. Hela demokratin bygger på detta. Winston Churchill sa en gång ”Demokrati är ett uselt sätt att styra ett land, men alla andra styrelseformer är sämre”.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet