Man kan dela in hela rättsystemet i olika kategorier. De viktigaste är:
Civilrätt – Handlar om relationen mellan människor eller företag. När man inte kommer överens med någon annan, t ex vid en skilsmässa.
Straffrätt – Handlar om saker som människor gör som staten vill förhindra. Exempel på detta är mord, misshandel, ekonomisk brottslighet mm.
Offentlig rätt – Handlar om relationen mellan staten och medborgaren. När man tycker att staten eller någon offentlig person har behandlat denne fel.
Det finns tre sorters domstolar. Det finns olika sorter för att de har hand om olika sorters fall.
Allmänna domstolar
Detta är den absolut vanligaste domstolen. Till de allmänna domstolarna kommer alla fall där man har brutit mot lagen, eller där människor eller företag inte kan komma överens. Detta kan t ex vara vård av barn eller frågor om patentskydd.
Först kommer ett fall upp i tingsrätten. Det finns 48 stycken tingsrätter i Sverige. Om någon känner sig missnöjd med domen i tingsrätten går det att överklaga till hovrätten, som det finns sex stycken av. Känner någon sig missnöjd med den domen kan man försöka att överklaga till Högsta Domstolen (HD). Det är inte alls säkert att de vill ta upp fallet. De har nämligen som princip att bara ta upp fall av två anledningar. Den ena är om det har kommit nya bevis sen fallet prövades i hovrätten. Den andra är om det är ett ”nytt” brott eller i alla fall någon ny omständighet. Då kan både tingsrätten och hovrätten vara lite osäkra om hur de ska döma. HD har nämligen som viktigaste uppgift att visa de andra domstolarna hur de ska döma. En dom som kommer från HD, och som används av de andra domstolarna som rättesnöre, kallas för prejudikat.
Förvaltningsdomstolar
I denna domstol hamnar fall där privatpersoner eller företag anser att någon myndighet har gjort något fel. Det kan vara t ex frågor om skatter eller om något är fel i skolan.
Först kommer ett fall upp i förvaltningsrätten. Det finns 12 stycken förvaltningsrätter. Om någon känner sig missnöjd med domen i förvaltningsrätten går det att överklaga till kammarrätten, som det finns fyra av. Är någon missnöjd med domen i kammarrätten kan man försöka att överklaga till regeringsrätten. Det är inte säkert att man lyckas, för precis som HD tar bara regeringsrätten upp fall när det finns en särskild anledning.
Specialdomstolar
Vissa speciella ärenden kräver att en specialdomstol avgör saken. Exempel på specialdomstolar är miljödomstol, vattendomstol, arbetsdomstol, tryckfrihetsdomstol, fastighetsdomstol mm. En dom i en specialdomstol går vanligtvis inte att överklaga.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet