När en person har blivit åtalad av en åklagare väntar alltså en rättegång. Rättegångens ordförande och ledare är en domare. Vid sin sida sitter tre nämndemän. Det är helt vanliga personer som blir kallade till detta. Bredvid domaren sitter också en sekreterare (tingsnotarie).
Alla rättegångar går nästan likadant till. Först kontrolleras att alla som ska vara där verkligen är där. Sedan får eventuella vittnen gå ut för att inte bli påverkade. Rättegången inleds sedan med att den tilltalade får erkänna eller förneka det brott han är åtalad för.
Därefter berättar åklagaren om sin bild av vad som har hänt. Ofta kan han ställa frågor till både den tilltalade och till målsägande. Sedan får försvarsadvokaten berätta sin bild på liknande sätt. Detta kallas för en sakframställning.
Om det finns ett eller flera vittnen kallas de sedan in en i taget och får berätta vad de vet. Innan vittnet börjar berätta måste en vittnesed sväras. Den är: ”Jag, Olle Olsson, lovar och försäkrar på heder och samvete att säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.” Om det upptäcks att ett vittne ljuger så kallas det för mened, och kan leda till fängelse.
Sedan läser man upp saker om den tilltalade man har kollat upp. Det kan vara familjeförhållanden, ekonomi, hur de sköter sig på arbetet, tidigare bestraffningar osv. Detta gör man för att se om man ska bestraffa den tilltalade hårdare eller mildare.
Därefter sker pläderingen. Det innebär att de båda advokaterna får sammanfatta vad de anser har hänt och vad de föreslår för straff.
Slutligen sker en överläggning med domaren och nämndemännen om vilket straff den tilltalade ska få. Då har alla andra skickats ut tillfälligt. Ofta blir de klara med domen direkt och man får komma in och höra domen. Annars skickas domen hem med post när den blir klar.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet