6.1 Ekonomiskt kretslopp

Många funderar över varför man inte kan trycka mer pengar så alla blev rikare eller så att vi kunde betala tillbaka vår statsskuld. Men värdet på pengar ändras hela tiden. Om det finns mycket av en vara så är det inte värt så mycket, men om det bara finns några få exemplar så är det värdefullt. Det vet alla som samlar någonting. Det är faktiskt likadant med pengar. Man blir alltså inte rikare bara av att ha mer pengar. Man är rik om man har pengar som är värda mer än de pengar som andra har.

I ett samhälle försöker man därför inte att tillverka mer pengar än man redan har. I stället går bara samma pengar runt i ett ekonomiskt kretslopp. I grunden kan man säga att kretsloppet består av hushåll och företag. Människor får lön för att de tillverkar varor åt företag som de sedan själva köper och företaget har fortfarande behov av arbetskraft.

Man kan också se det ekonomiska kretsloppet i ett större perspektiv. Då kan man säga att det ser ut ungefär så här:

Hushållen – Erbjuder arbetskraft och får för det lön som de kan köpa företagens produkter för.

Företagen – Tillverkar efterfrågade varor och tjänster. De får betalning för dessa samtidigt som de har utgifter för arbetskraft, material, lokaler, maskiner, kunskap mm

Staten – Är också en stor arbetsgivare som ger arbete och betalar ut löner. Inkomsterna får de från skatter och avgifter från både hushållen och företagen. De ger även ut bidrag.

Banker – Sköter sparande och utlåning både till hushåll och till företag. De ger ränta på de pengar som de får in och tar ränta av de pengar de lånar ut.

Utlandet – Alla pengar hålls givetvis inte kvar inom landet. Mycket pengar försvinner från landet genom import av utländska varor och tjänster. Pengar kommer även in i landet genom att vi exporterar varor och tjänster till andra länder. Genom att exportera mer än vi importerar så blir vi rikare.

Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet