Den ekonomiska utvecklingen går olika snabbt i olika länder. Men den ändras också mycket i ett och samma land. Ibland växer ekonomin, ibland sjunker den.
Högkonjunktur
Högkonjunktur kallas det när tillväxten i ett land ökar. Företagen går bra och kan anställa många. Fler människor blir rika och kan handla mer, vilket leder till att fler människor får jobb och så fortsätter det. När många människor har gott om pengar och vill handla så brukar priset stiga, så varor och tjänster blir dyrare. När man måste betala mer pengar för samma vara kallas det för inflation.
Lågkonjunktur
Lågkonjunktur kallas det när tillväxten i ett land minskar. Arbetslösheten växer, människor får mindre pengar och kan handla mindre. Företagen går dåligt och detta leder i sin tur till att fler människor blir arbetslösa och så fortsätter det. En väldigt djup och långvarig lågkonjunktur kallas för depression. När många människor har ont om pengar och aktar sig för att handla så kan priset sjunka, så varor och tjänster blir billigare. När man får en vara för mindre pengar kallas det för deflation.
Konjunkturcykeln
När man är i en högkonjunktur så stiger till slut priserna så mycket så att efterfrågan minskar. Inte minst minskar efterfrågan från andra länder eftersom priserna på svenska varor stiger. När efterfrågan minskar får det sämre för företagen och spiralen som leder till en lågkonjunktur dras igång. När man är i en lågkonjunktur är till slut priserna så låga att efterfrågan börjar öka igen. Inte minst från andra länder då priset på att köpa svenska varor är lågt. Så startar spiralen till en högkonjunktur. På det sättet pendlar den ekonomiska tillväxten hela tiden fram och tillbaka.
Ekonomisk politik
För att undvika depressioner och lågkonjunkturer försöker man att släta ut dessa svängningar. Huvudtanken är att försöka spara eller bromsa i goda tider för att ha pengar att ta av i dåliga tider. För att lyckas med detta talar man om två olika metoder. De är:
Penningpolitik – Kallas de åtgärder som Riksbanken gör. Dels så är det Riksbanken som trycker pengar i Sverige. Genom att begränsa mängden pengar minskas också inflationen. Men den viktigaste metoden är att höja och sänka räntan. Om räntan är hög är det dyrt att låna och förmånligt att spara. Om räntan är låg är det tvärtom. Alltså kan man genom att höja räntan bromsa in en högkonjunktur och genom att sänka räntan lyfta en lågkonjunktur. Det är bestämt att det absolut viktigaste målet som Riksbanken har är att hålla inflationen på 2 procent per år.
Finanspolitik – Kallas de åtgärder som regeringen gör. De kan påverka ekonomin genom att höja eller sänka skatter och bidrag. Hög skatt och små bidrag kan alltså användas i goda tider för att bromsa upp. På samma sätt kan man genom att sänka skatten och höja bidragen lyfta en lågkonjunktur. Det gäller alltså att ha mindre utgifter än inkomster i en högkonjunktur och att ha större utgifter än inkomster i en lågkonjunktur. Genom att spara undan pengar i goda tider kan man hjälpa till att bryta en lågkonjunktur genom att använda dessa pengar till att anställa folk att t ex bygga vägar. Fler människor i arbete ger ju som bekant mer pengar att handla för osv.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet