Man kan fundera över hur priset på en vara eller tjänst sätts. Vem bestämmer det? Svaret på den frågan är egentligen att det bestäms av varans efterfrågan och utbud.
Efterfrågan
Efterfrågan handlar om hur många som vill ha en viss produkt. Efterfrågan styrs av pris, kvalitet, smak, intresse, inkomst mm. Efterfrågan är ofta olika i olika länder, eftersom vi är olika. Om priset är högt är nästan alltid efterfrågan lägre än om priset är lågt. Om en kanelbulle kostar 10 kronor kanske bara 10 stycken vill köpa den, men 30 stycken gör det om den kostar 5 kronor.
Utbud
Priset bestäms också av hur stort utbudet är, det vill säga hur många produkter det finns till försäljning. Om priset är högt och lönsamheten är stor ökar nästan alltid utbudet. Om det t ex kostar 1 krona att tillverka en kanelbulle kommer alltså fler att vilja sälja kanelbullar om man kan ta 10 kronor i betalt än om de kostar 5 kr att tillverka och alltså gör mindre vinst per bulle.
Jämvikt
Dessa båda kurvor kommer någonstans att korsa varandra. Precis där det gör det blir det jämvikt. Det är där som priset kommer att hamna. Om priset t ex skulle vara lägre än denna punkt kommer det att finnas fler kunder än du har varor att sälja. Du kanske bara har två kanelbullar kvar, men det är jättemånga som vill köpa dem. Då brukar man höja priset så pass mycket att det bara är två kvar som vill betala det du begär. På samma sätt måste man sänka priset om man märker att ingen köper ens bullar.
Elasticitet
Vissa varor köper vi i princip oavsett pris. Det är varor som vi verkligen behöver, t ex salt, mjölk eller pasta. Många andra varor som man kanske inte egentligen behöver är mycket känsligare för priset. Först om man ser ett jätteerbjudande köper man en produkt, t ex ett mobilsmycke, en äggkokare eller ett pastamått. Man brukar säga att produkter som pasta har låg elasticitet och produkter som pastamått har hög elasticitet.
Man talar också om en produkts elasticitet om människors inkomst ändras. Varor som har låg elasticitet, t ex pasta, efterfrågas inte mycket mer även om människor är rikare. Däremot efterfrågar man varor som har hög elasticitet, t ex pastamått eller kanske till och med en resa till Italien mycket mer.
Kortfattat kan man säga att efterfrågan på varor som man behöver inte minskar så mycket även om priset höjs. Efterfrågan ändras å andra sidan inte heller så mycket även om man har mycket pengar. Däremot ändras efterfrågan mycket på ”lyxvaror” som man egentligen inte behöver beroende på priset och på hur mycket pengar man har. Det är alltså vanligare för företag som säljer varor med hög elasticitet både att gå med brakförluster och jättevinster.
Substitut- och komplementvaror
Efterfrågan påverkas också av andra varor. Om det t ex blir missväxt i potatisskörden kan det leda till att efterfrågan på pasta ökar. Substitutet, eller alternativet, till en vara påverkar alltså efterfrågan. Likadant kan en ökad efterfråga på pasta även öka efterfrågan på ketchup. Komplement, eller tillbehör, till en vara påverkar alltså efterfrågan.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet