De flesta människor bor någon gång under sitt liv tillsammans med någon annan. När vänner flyttar ihop kallas detta oftast för ”kombo”. Det vanligaste och kanske lite mer komplicerade är när två människor vill leva tillsammans för att de älskar varandra. Det finns tre olika namn på detta. De är:
Samboförhållande
När två människor flyttar ihop utan att gifta sig kallas detta alltså för ett samboförhållande. Ibland gör man så för att pröva att leva ihop innan man gifter sig, ibland gör man så för att man väljer att inte gifta sig. Sambolagen kom 1988 för att det skulle finnas en lag som sade vad som skulle hända när ett samboförhållande upplöstes. Innan var det väldigt ovanligt att man levde tillsammans utan att vara gifta. Därför är den lagen ganska ny. Enligt sambolagen är man sambo om man:
– lever under äktenskapslika förhållanden, t ex att man har gemensam ekonomi eller en sexuell relation.
– inte är gift eller registrerad partner med någon.
– har bott tillsammans under en lite längre tid. Ofta menar man att sex månader krävs för att sambolagen ska gälla.
Man gör en bedömning från fall till fall om man har ett samboförhållande och om sambolagen alltså ska gälla vid en separation. Lagen säger att:
– var och en sköter sin ekonomi och sina skulder. Vid en separation tar var och en sina egna saker och sina egna pengar. Allt som däremot har köpts gemensamt, boende eller andra saker, delas lika mellan de båda. Det är därför viktigt att båda skriver under saker de skaffar gemensamt, eller att fördelar sparandet jämt. Om man t ex sparar på den ena personens konto och använder den andre personens konto för löpande utgifter så får den första personen mycket pengar på banken vid en separation, medan den andra inte har någonting alls.
– om man får barn tillsammans måste detta anmälas till socialnämnden. Detta krävs för att båda ska få vårdnaden om barnet. Annars blir det bara mamman som blir vårdnadshavare till barnet. Sambor får inte heller adoptera ett barn.
– sambor inte ärver varandra. Om någon i ett samboförhållande dör så är det dennes barn eller släktingar som ärver. För att kunna ärva varandra måste man skriva ett testamente. Har man gemensamma barn får dessa det mesta även om man har skrivit ett testamente att man ska ärva varandra.
– om man har haft ett gemensamt boende som inte ska säljas vid separation får den det som behöver boendet bäst. Oftast är det den personen som får vårdnaden om barnen som även får behålla boendet.
Sambolagen kan avtalas bort om man skriver ett kontrakt på det innan. Man bör också skriva ett kontrakt på när man flyttar ihop för att kunna bevisa förhållandets längd. Det är bra att skriva sådana saker redan när man flyttar ihop eftersom man kanske inte kommer överens tillräckligt mycket för att lösa sakerna när förhållandet tagit slut.
Äktenskap
Om man vill gifta sig, eller ingå äktenskap som det så fint heter, måste man vara 18 år och man får inte vara gift eller registrerad partner med någon annan. Det är alltså inte tillåtet med bigami, dvs att vara gift med flera samtidigt. Undantaget är om man invandrar från ett annat land där detta är tillåtet och man redan är gift med fler än en. Det finns några hinder för att gifta sig. De är:
– om man är helsyskon
– om man är släkt i nedstigande led, t ex att föräldrar inte får gifta sig med sina barn eller barnbarn osv.
Innan man gifter sig ska man lämna in en hindersprövning till skattemyndigheten som alltså kan hindra äktenskapet. Är allt i sin ordning får vigselförrättaren godkänt att viga och denne lämnar efteråt in ett intyg till skattemyndigheten igen att ett par har blivit gift.
Vill man gifta sig innan man är 18 år kan man söka tillstånd hos länsstyrelsen. Däremot får man aldrig gifta sig före man är 16 år. Man kan också söka tillstånd att få gifta sig med sitt halvsyskon. Det är med andra ord okej för en person att gifta sig med t ex sin kusin eller syskonbarn.
Det finns två sätt att gifta sig på. De är:
kyrklig vigsel – man gifter sig i en kyrka av en präst eller pastor som har vigselrätt.
borgerlig vigsel – man gifter sig av en vigselförrättare som har blivit utsedd av länsstyrelsen eller av en domare i tingsrätten
Att gifta sig är gratis om man inte vill gifta sig i en kyrka som ingen av personerna är medlem i. Det är inte det enda som är gratis när det gäller äktenskap. Man har också rätt att få äktenskapsrådgivning av kyrkan eller kommunen gratis om det skulle börja knaka i fogarna.
Lagarna som handlar om äktenskapet står i äktenskapsbalken i lagboken. Vissa av dessa lagar kan man avtala bort genom att man skriver kontrakt mellan makarna, men de flesta lagarna kan man inte komma undan. I äktenskapsbalken står det bland annat om:
Giftorättsgods – saker som man i äktenskapet äger gemensamt, men om äktenskapet tar slut blir det den person som ägde saken innan man gifte sig som får behålla den. Har man köpt det gemensamt är det den personen som har störst användning för saken som får den. Personen som inte får saken får i stället halva värdet av saken i pengar. Tanken är att man ska få hälften var och att det ska bli rättvist så långt det är möjligt. Denna regel gäller inte mycket korta äktenskap, eftersom det skulle vara vanligare att man gifte sig med någon rik och sedan skiljde sig direkt.
Äktenskapsförord – Ett kontrakt man gör mellan makarna för att avtala bort giftorätten. Detta görs nästan bara om den ena personen är mycket rik och vill skydda sin rikedom.
Gemensamt ansvar – De båda makarna ska i ett äktenskap ha gemensam ekonomi och se till att båda lever under samma ekonomiska förutsättningar. Båda ska ha tillgång till sina gemensamma pengar. De ska också ha ett lika ansvar för arbetet med deras barn och hushållssysslor.
Arv – Makar ärver varandra om någon skulle dö. Om den döde skulle ha barn med någon annan har de rätt att få ut en del av arvet direkt.
Enskild egendom – Vissa saker kan man få genom arv eller gåva. Om dessa saker är särskilt personliga kan dessa anges som ensklid egendom. Dessa saker får man behålla efter en skilsmässa utan att behöva skänka halva värdet i pengar till den andre.
Skilsmässa
Idag leder ca 50 % av alla äktenskap till skilsmässa. Man ansöker om skilsmässa hos tingsrätten. Om båda parter är överens och man inte har något barn under 16 år så går skilsmässan igenom direkt. Är man däremot inte överens eller om man har barn under 16 år så måste man ha en sk betänketid först. Den brukar vara ett halvår. Under detta halvår får man alltså inte skilja sig, även om man givetvis inte måste bo tillsammans. Om man har gemensamma barn gäller dessa regler:
– Båda makar har delad vårdnad om inte tingsrätten beslutar att bara en ska ha all vårdnadsrätt. Även om man blir av med vårdnadsrätten så har man i normalfallet alltid rätt att ändå träffa sina barn.
– Båda makar har underhållsskyldighet, dvs de ska ta hand om sina barn. Denna gäller tills barnet blivit 18 år eller gått ut gymnasieskolan. Underhållsskyldighet betalas bara ut om bara ena maken har vårdnadsrätt. Om båda makarna har vårdansrätt får man gissa att det blir ganska rättvist automatiskt. Kommer man inte överens själva så beslutar tingsrätten om detta.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet