Livet har många svängningar. Stora förändringar sker, allt ifrån att sluta skolan, bli sjuk, få ett jobb, skilja sig, få barn, uppleva dödsfall, pensionera sig, gifta sig mm. Livet är en lång berg- och dalbana där ekonomisk trygghet blandas med fattigdom, där dans och lek blandas med sjukdom och död. I ett välfärdssamhälle vill man kunna hjälpa de som har det sämst. Sverige är ett av de länder som har högst skatt i världen. Vi är också ett av de länder som har de största bidragen och där sjukvård och skola mm är mer eller mindre kostnadsfritt. Här är en grov genomgång över det svenska välfärdssystemet:
Föräldrar får hjälp på ett sjukhus att föda sitt barn. De får nästan omedelbart barnbidrag för barnet. Detta får de tills barnet är 16 år. De har dessutom rätt att vara hemma med det nyfödda barnet och ändå få pengar, en sk föräldrapenning. Förutom detta får de även ersättning om de är hemma för att barnet är sjukt. När skolan börjar så är den gratis, både grundskola och gymnasium. När man studerar på gymnasiet så får man dessutom studiebidrag. Man kan också få inackorderingstillägg om man studerar på en annan ort. Väljer man att gå en högre utbildning efter gymnasiet kan man även få studiemedel.
När man sedan börjar arbeta får du sjukpenning om du blir sjuk eller skadad. Du kan besöka ett sjukhus eller vårdcentral för en väldigt låg avgift. Blir du av med ditt arbete får du arbetslöshetsersättning. Du kan få bostadsbidrag för att kunna bo ordentligt. Som en sista utväg finns alltid socialbidrag att få.
När man är färdig med arbetslivet får man en pension resten av livet. Man kan också vid behov få hemtjänst eller möjlighet att flytta in i ett äldreboende för att få hjälp med det man behöver.
Förutom allt det här finns det en mängd olika bidrag och annat för att underlätta och göra livet mer rättvist mellan olika människor. Dessutom ska kanske saker som polis, domstolar, försvar mm ska inräknas i den svenska välfärden.
Hur betalas välfärden?
Kostnaden för allt detta är givetvis enorm. Förutom att många människor får hjälp, så måste man också komma ihåg att det hade varit dyrt för samhället även om vi inte hade haft något välfärdssystem. Företagen hade gått sämre eftersom de hade haft sjukare och mindre utblidad arbetskraft. Kriminaliteten hade ökat enormt eftersom många skulle göra vad som helst för att kanske få den vård eller hjälp de inte kunnat få och så vidare. Den välfärd vi har ska ändå betalas av någon. Den betalas genom:
Skatter – Du betalar skatt på två sätt. Dels betalar du skatt på din lön. Det brukar vara ungefär 30 procent. Tjänar du mer pengar betalar du också lite mer i skatt. Dessutom betalar du skatt på de flesta varor och tjänster du köper. Den skatten kallas moms och kan vara olika stor på olika varor.
Egenavgifter – Vissa saker i vårt välfärdssamhälle är inte helt gratis. Du måste betala en summa för t ex sjukvård, tandvård, pensionsavgift, barnomsorg, äldreomsorg mm. Du betalar inte hela kostnaden, men en liten del av den.
Arbetsgivaravgifter – Arbetsgivaren ska förutom att betala lön till dig även betala en avgift till staten. Den avgiften går t ex till din pension och till sjukförsäkring om man blir sjuk eller skadad. Arbetsgivaravgiften är ca 32 procent av din lön.
Framtidens välfärd?
Hur välfärden kommer att se ut i framtiden är svårt att veta. Går det bra för Sverige och många har jobb så kommer vi säkert att klara välfärden. Går det sämre för landet blir det tuffare. Det finns några tendenser i Sverige just nu som kan avgöra hur det går med välfärden i Sverige i framtiden. De är :
Åldersfördelningen – Det föds olika många människor hela tiden. Under 1940-talet föddes väldigt många. För att kunna betala pensionen för alla dessa måste vi ha lika många och gärna fler som jobbar i Sverige. Vi kommer därför att få ett stort behov av utbildad personal för att täcka dessa jobb. De flesta räknar med att vi inte har tillräckligt mycket sådan i Sverige, utan att vi också måste ta in mycket utbildad personal från andra länder. Detta kallas för arbetskraftsinvandring. Lyckas vi ersätta alla som går i pension kan vi klara välfärden.
Ideell välgörenhet – Allt oftare kan man se alternativ till den statliga välfärden. Föräldrar som skapar dagisverksamhet, grannar som skapar polisiär grannsamverkan, kyrkor som skapar social hjälp för de utslagna. Listan kan göras lång. Allt detta är givetvis bra, men frågan är om det samtidigt gör att staten inte känner att de behöver ta ansvar på de områdena. Tendensen är att välfärden sakta men säkert ersätts av andra alternativ. När människor känner att staten misslyckats växer också egna privata lösningar fram.
Fusk och kriminalitet – Man kan ofta höra om de höga sjukskrivningstalen i Sverige. Det är lätt att utnyttja det generösa systemet vi har i Sverige. Det kan ju räcka med att ringa ett samtal om att man är sjuk så får man pengar ändå. Några jobbar svart, några fuskar med skatten och så vidare. Det svenska välfärdssystemet kommer att falla ihop om det börjar att uttnyttjas. Det kommer att bli svårare och svårare för en ärlig person att vara ärlig om allt fler i ens omgivning fuskar. Det blir också jobbigt för de sjuka att känna sig som en fuskare bara för att andra fuskar.
Hela det svenska välfärdssamhället bygger alltså på att alla tar sitt ansvar och gör sitt. Man talar ofta om att Sverige bygger på solidaritet, vilket innebär just att alla hjälps åt.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet