KAN DU ALLA FAKTA?
2.1.a Vad betyder ordet demokrati?
2.1.b Skriv ner de fem saker som ska finnas i en demokrati.
2.1.c Vad är direkt demokrati?
2.1.d Vilka två saker handlar demokrati om?
2.1.e Vad är indirekt demokrati?
2.1.f Skriv ner sex stora problem i en demokrati.
2.1.g Förklara varför passiva människor är ett stort problem i en demokrati.
2.1.h Förklara vad rättsäkerhet är.
2.1.i Vad är en förändringsobenägen människa och varför är det ett problem i en demokrati?
2.2.a Förklara vad anarki är.
2.2.b Förklara vad diktatur är.
2.2.c Förklara vad teokrati är.
2.2.d Förklara vad kommunism är.
2.2.e Förklara vad fascism/nazism är.
2.3.a Hur gick demokratin till i Grekland?
2.3.b Vad var Franska revolutionen?
2.3.c Vad var ståndsriksdag och när avskaffades den?
2.3.d När fick kvinnorna rösträtt i Sverige?
2.3.e Vilka hot fanns mot demokratin under 1900-talet?
2.4.a Vilka är de fyra grundlagarna och vad handlar de om?
2.4.b Hur ändrar man en grundlag?
2.4.c Vad har domstolarna för uppgift angående lagar?
2.5.a Vad är ett parlament?
2.5.b Vad har riksdagen för uppgifter?
2.5.c Vad kallas ett lagförslag som kommer från regeringen?
2.5.d Vilka sitter i ett utskott?
2.5.e Ge något exempel på frågor som vi inte bestämmer i Sverige längre.
2.6.a Vad är regeringens tre viktiga uppgifter?
2.6.b Vad är en majoritetsregering?
2.6.c Vad kallas en regering som snart ska avgå?
2.6.d Vad kallas det när flera partier tillsamman bildar regering?
2.6.e Vad är en minoritetsregering?
2.6.f Hur är det ofta i ett land som har en samlingsregering?
2.6.g Förvaltningen finns på tre nivåer. Vilka?
2.6.h Vad har landstinget för uppgift?
2.6.i Vilka saker har kommunen ansvar för?
2.7.a Vilka tre saker är det man röstar till när man röstar?
2.7.b Hur ofta är det val i Sverige?
2.7.c Vad är ett proportionellt valsystem?
2.7.d Vad är en kommunstyrelse?
2.8.a Vad betyder ordet ideologi?
2.8.b Vilka är de tre stora ideologierna?
2.8.c Vad är liberalism?
2.8.d Vilken ideologi handlar om rättvisa?
2.8.e Vilken färg har konservatism?
2.8.f Berätta kortfattat om de tre ideologierna feminism, fascism och ekologism.
2.9.a Vilka är de åtta stora partierna i Sverige?
2.9.b Vilket/vilka partier vill satsa på militär eller polis?
2.9.c Vilket/vilka partier vill bevara och hjälpa familjen?
2.9.d Vilket/vilka partier vill att man ska kunna välja skola och läkare själv?
2.9.e Vilket/vilka partier vill sprida makt och jobb till glesbygden?
2.9.f Vilket/vilka partier vill sänka arbetstiden?
2.9.g Vilket/vilka partier vill att anställda ska ha inflytande över arbete och arbetsmiljö?
2.9.h Vilket/vilka partier vill ut ur EU?
2.9.i Vilket parti är äldst?
2.9.j Vad är ett populistiskt parti?
2.9.k Vad kan man mer kalla ett högerblock?
2.9.l Vad kan man mer kalla ett socialistiskt block?
2.10.a Det finns två olika varianter på en statschef. Vilka?
2.10.b Vad kallas ett land som har president?
2.10.c Vad kallas ett land som har kung eller drottning?
2.10.d Vad har den svenske kungen för uppgifter?
…MEN FÖRSTÅR DU?
1. Är Sverige jämställt? Har alla samma möjligheter och rättigheter. Jämför kvinnor/män, svenskar/invandrare, rik/fattig, ung/äldre
2. Vilka för- och nackdelar finns med tryckfrihet och yttrandefrihet?
3. I en demokrati får majoriteten bestämma. Innebär det att minoriteten kan behandlas hur som helst? (Kan t ex en majoritet bestämma att ta minoritetens pengar) Hur ska minoriteten någonsin få sin vilja igenom? Är detta rättvist eller orättvist? Gör inte minoriteten fel om den protesterar genom att t ex demonstrera eller vandalisera?
4. Kan dödsstraff vara förenligt med demokrati? Är det rätt att någon bestämmer över någon annans liv? Fundera även över abort och dödshjälp?
5. I Sverige ska vi ha likhet inför lagen. Är detta möjligt? Påverkas inte poliser och domare av fördomar och erfarenheter när de ska gripa eller döma någon? Vilka fördomar kan finnas? Bör samma brott någon gång ge olika straff för olika människor?
6. I en demokrati har man rösträtt. Men kan man verkligen säga att man får vara med att bestämma om man bara har en enda röst av flera miljoner? Vad händer om bara ett fåtal skulle rösta? Finns det någon fara med detta?
7. Rösträtten kanske är bra, men i ett land bor det ju faktiskt rätt många som inte vet så mycket om politik och olika sakfrågor. Vad händer om folket i ett land ”tycker fel” och röstar fram någonting som egentligen vore rätt så dåligt för landet? Går detta att undvika?
8. Skriv ner de rättigheter du kan komma på att du har. Skriv sedan ner de skyldigheter som passar in till varje rättighet, ex rättighet och skyldighet att rösta, rättighet att köra bil ger skyldighet att hålla trafikreglerna osv.
9. De andra sätten att styra ett land på är både bättre och sämre än demokrati på många sätt. Diskutera på vilka sätt?
10. Varför tror du att det finns både människor och länder som vill ha något av de alternativa sätten att styra ett land? Vad är det för människor tror du? Varför lyckas sådana människor få makten ibland?
11. Ibland händer det att demokratier går in militärt i länder som är diktaturer för att ”rädda” en förtryckt befolkning som inte själva klarar av att störta diktatorn. Är detta rätt eller fel? Har en demokrati någon skyldighet att hjälpa till? Finns det andra sätt att hjälpa befolkningen?
12. Man brukar säga att motsatsen till demokrati är diktatur. Vilka av de andra alternativen som inte heter diktatur kan man ändå kalla för diktaturer och varför? Finns det något av alternativen som påminner om demokrati och på vilket sätt i så fall?
13. När blev Sverige demokrati tycker du. Motivera.
14. Varför tror du att det tog så lång tid innan demokratin slog igenom på allvar i världen.
15. Tror du att trenden att länder blir demokratiska kommer att hålla i sig eller kommer det att vända igen. Motivera.
16. Varför tror du aldrig två demokratier har krigat mot varandra?
17. De tre klassiska ideologierna växte fram när samhället såg väldigt annorlunda ut. Är det inte väldigt förlegat att än idag ha politiska partier som grundar sig i dessa ideologier nu när samhället faktiskt är totalt annorlunda? Kan detta förklara uppkomsten av nyare ideologier?
18. Det finns en stark grundläggande motsättning mellan konservatismen/liberalismen och socialismen om hur ett lands politik ska se ut. Denna skillnad förklarar också att konservativa/liberala vill ha lägre skatter medan socialisterna vill ha högre skatter. Vilken/vilka grundläggande skillnad kan du se?
19. Om en person är väldigt insatt i politik och partier kan man nästan lista ut hur olika partier ställer sig i olika frågor. Baserat på det du vet om partierna och ideologierna, försök att gissa hur de olika partierna ställer sig till dessa frågor: om homosexuella ska få adoptera barn, att vara med i Nato, att avveckla kärnkraften, att ha friskolor i landet, att man ska få välja vem av föräldrarna som är pappa- eller mammaledig. Kolla sedan upp om du hade rätt.
20. Varför ska man tänka till extra innan man röstar på ett parti som vill ha gratis sprit åt alla eller gratis porrklubbar eller något annat som kan låta trevligt?
21. Nämn ett eller flera parti du tycker är populistiskt och varför du tycker det.
22. Vilken makt har egentligen en person som sitter i riksdagen? Diskutera utförligt vilka möjligheter man har och hur dessa påverkas av partitillhörighet och andra saker du kan komma på.
23. Det är ju riksdagen som stiftar lagar, samtidigt som regeringens förslag nästan alltid går igenom. Dessutom är det egentligen utskotten som bestämmer hur de andra ska rösta i riksdagen. Var finns egentligen makten över den svenska politiken? Motivera hur du tänker och varför.
24. Rangordna de fem regeringsalternativen efter eget tycke. Vilket är bäst och varför? Varför kan det vara svårt att veta hur man ska rösta beroende på vilken typ av regering som finns?
25. Ibland misslyckas regeringen och förvaltningen. Något blir fel, någon kände inte till, någon fattade fel beslut, någon trodde att någon annan gjorde. Vilket ansvar kan man kräva av en enskild person som arbetar i förvaltningen? Vilket ansvar kan man kräva av regeringen för att personer begår fel i förvaltningen? Vem ska man skylla på?
26. Vi har tre olika val i Sverige. Finns det någon anledning att rösta på olika partier i de olika valen? Diskutera hur olika val och röster kan påverka din vardagssituation.
27. Hur många personer i riksdagen kommer det att sitta tror du om ett parti får 23 procent av alla röster? Försök att komma på olika saker som kan påverka detta antal.
28. Avskaffa monarkin säger en del. Vad är alternativet och vad tycker du är bäst? Vilka för- och nackdelar finns med de olika synpunkterna? Vilka uppgifter tycker du att en statschef bör har? Spelar detta någon roll för om du är för en monark eller president?
ANVÄND FLERA SINNEN
1. Berätta för en kompis om ett eller flera områden under ”Demokrati och makt” som du får av läraren eller bestämmer själv. Gör en egen tankekarta på ditt tema som du har som stöd för ditt berättande.
2. Skapa ett konstverk, en låt, en pjäs, en video, en skulptur eller något annat estetiskt om ett eller flera områden under ”Demokrati och politik” som du får av läraren eller bestämmer själv. Fakta måste framgå som t ex innehåll i en text eller som förklaring till ett konstverk.
3. Jobba gruppvis och skapa olika partier som ska handla om hur man vill ha skolan. Vissa grupper/partier ska anstränga sig för att komma på konkreta förslag och förbättringar. Vissa grupper/partier ska anstränga sig för att komma på de förslag som de tror kan få människor att rösta på dom oavsett om det är bra eller ens genomförbart. De ska bara vinna så många röster som möjligt. Alla grupper ska sedan utforma sin egen valkampanj i klassen där deras budskap ska presenteras. De seriösa ska göra det på ett seriöst sätt, de oseriösa hur de vill så länge de tror att de får fler röster av det. Avsluta med en partidebatt och en omröstning. Diskutera resultatet.
4. Spela kort eller något annat som eleverna väljer i grupper. Låt varje grupp spela flera gånger fast med olika ”statsskick” varje gång. Låt eleverna se hur olika statsskick påverkar spelet. Diskutera eller redovisa skriftligt.
5. Läraren ska skriva ner sex ord som alla känner till på ca 4-8 bokstäver. Varje bokstav i orden ska stå på en enskild lapp. Dessa bokstäver ska sedan blandas och delas ut slumpvis i sex olika högar på bord i klassrummet. Låt sedan klassen själva utse en president och ge denne följande brev. Ha en diskussion i klassen efter hela övningen är slut om varför det gick som det gick och varför. Anknyt diskussionen till sånt ni pratat om under kapitlet demokrati & politik.
Brev till klassens president
Du som läser detta brevet är ”president”. Läs hela brevet högt i klassen och se till att ni gör som det står.
På bordet finns sex arbetsfält. Dela in klassen i sex arbetsgrupper. De får bestå av hur många som helst, dock måste minst en finnas i varje grupp. Ge varje grupp ett av arbetsfälten på bordet som är bara deras.
Uppgiften är att med givna regler bilda sex stycken ord av ”bokstavspusselbitarna”.
Reglerna är:
Man får BARA prata inom sin egen arbetsgrupp. Detta ska vara tyst och stilla. Man får INTE heller visa, göra gester eller göra något tecken mellan grupperna, t ex att man behöver hjälp eller att man ser något som inte dom andra ser, att någon är trögtänkt mm. All kommunikation ska ske inom gruppen. Är man ensam så är man alltså helt tyst och isolerad från andra. Alla får däremot prata med presidenten.
Det är tillåtet att ge pusselbitar från sitt eget arbetsområde till andra. Denna grupp får då inte låta bli att ta emot pusselbiten, men de får givetvis skicka vidare den igen om de inte vill ha den. Det är INTE tillåtet att ta pusselbitar från andra och flytta till sitt eget arbetsområde. Du får givetvis INTE heller peka eller något liknande på andras pusselbitar för att de ska förstå att de ska ge dem till dig.
Presidentens uppgift är att ha ansvar för att ordningen och reglerna hålls. Presidenten får inte delta i lösningen av pusslet utan bara för ordningen. Alla MÅSTE lyda presidenten. Presidentens makt är total. Presidenten bestämmer själv eller i samråd med grupperna, t ex bestraffning för de som inte lyder reglerna. Du kan avgå som president om du inte vill vara det eller inte lyckas med din uppgift. Presidenten kan också avsättas om en majoritet vill det och ersättas av en ny. Det viktiga är att ni har en president som lyckas med sin uppgift.
Ni får alltså när som helst, under presidentens ledning och ansvar, ta paus och diskutera olika saker, t ex regler, ordning, bestraffning mm. Dessa diskussioner får INTE ha någonting att göra med hur man bäst löser uppgiften. Under pausen får givetvis ingenting göras på pusslet.
OBS! Utan president får INGET göras på pusslet.
6. Genomför ett val i klassen på egna eller riktiga partier. Låt varje parti ha en partiledare. Räkna ut hur det går i valet i procent och fördela sedan riksdagsplatserna proportionerligt. Antalet platser i ”riksdagen” ska vara ca två tredjedelar av antalet i klassen. Sedan väljer ”riksdagen” statsminister och de som nu är över får tillsammans med statsministern fungera som regering. I en avancerad klass kan givetvis olika regeringstyper diskuteras i ”riksdagen” innan statsminister fastställs. Diskutera sedan i klassen allt ifrån ordning i klassen till framtida arbetsområde. Låt hela denna diskussion följa spelreglerna som gäller i riksdagen, där propositioner, motioner och riksdagsbeslut genomförs. Läraren får fungera som talman.
7. Skriv och genomför en sketch eller film där du gör en för ämnet relevant scen. Detta ska innehålla både humor och ren fakta så att man efteråt har fått sig både ett gott skratt och en repetition av ämnet.
8. Välj och genomför i samråd med läraren ett sätt att påverka någonting som berör dig. Redovisa sedan det du gjort. Få även med hur resultatet blev och vad du faktiskt kan ha påverkat.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på nätet